Blogg

Fredagsfundering 9/8-2019

Häromdagen skrev jag dagens inlägg till Instagram. Ett sådant som blottar mig lite. Ett som jag vet berör men också ett som skapar förutfattade meningar om mig. Så i flera dagar funderade jag på att ta bort det från schemat.

Varför lät jag då bli?

Förmodligen för att oavsett vad jag lägger ut eller skriver kommer på något plan skapa förutfattade meningar om mig.

Men bortsett från det så är det en sanning som många känner igen sig i, tror jag iaf. Det berättar också en del om mig. Vem jag är .Vart jag kommer ifrån. Jag har ju inte en kamera med mig hela dagen som ocensurerat visar allt i mitt liv, mina handlingar hela dagen, de tankar jag tänker.

Det är då det blir viktigt att skriva det. För om jag känner det, jobbar med det, så blir det ännu ett viktigt steg för mig själv att säga det högt. Det stärker mig att jag göra det. Det känns bra i hela maggropen.

Detta ska jag göra mer av, vara sann mot min magkänsla, inte fundera på vad massan kommer tycka, utan vara jag.

Vem är jag?

Jag är ett träd med rötter som växt i 41 år. Jag som alla andra har en historia. Den är inte bättre eller sämre, värre eller roligare , hemskare eller mer underhållande än någon annans. Men precis som din historia så är den unik och den har skapat mig.

Den har lett mig hit idag, där jag är i de spännande startgroparna av mitt företag, där spänning och rädslor är tankar som passerar var dag.

Så jag ska fortsätta utmana mig och göra saker utanför min trygga låda. Utan att det är långt ifrån min stam, det som är min kärna av vem jag är och vad Hälsa som val ska stå för.

Jag lägger in mitt inlägg, för det tål att upprepas!

Det sklijer 16 kilo mellan dessa två bilder.⁠

96 kilo tung gjorde jag en halvmara⁠.
Det klarar jag inte idag ;-)⁠
Inte när jag vägde 75 kg heller⁠.

80 kilo tung gör jag pullups⁠.
Det klarade jag inte då :-)⁠
Inte när jag vägde 75 kg heller⁠.

Oavsett vem av dessa tre kvinnor tittar i spegeln så är det samma sak hon ser, de saker hon är missnöjd hos sig själv har inte förändrats av att vikten försvunnit och det var samma saker hon var missnöjd med som 18 åring och en vikt på 75 kg.⁠⁠

Däremot så jobbar hon med sin känsla för sig själv, sina förmågor och sina styrkor. Hon jobbar med att inte låta spegeln eller andras åsikter definiera hennes värde, eller styra hennes humör.⁠

Lyckas hon?⁠

Att jag är i mål vore inte rätt att säga. Klart jag har mina dagar då det går upp och ner. Dagar då jag med avund skådar en kropp jag inte har. När jag låter kommentarer påverka mig. Jag är mänsklig. Men fasiken så långt jag kommit , och jag önskar jag kunde berätta för 18 åringen det jag vet och känner idag. ⁠

Det som tydligen definierar mig är att jag är pratig och har en stor rumpa. Som om jag inte själv visste detta så tar mänskligheten på sig det ansvaret att berätta det.⁠

Men vet ni vad jag kommer inte hålla tyst och jag kommer ta den plats jag behöver alltså både min mun och rumpa. Så kan ni fortsätta kommentera och tycka.⁠

För utan min pratighet och min rumpa vore jag inte jag, och jag är fantastiskt, och det tänker jag fortsätta vara!⁠⁠

Till mig som 18 åring vill jag säga:⁠
– Ta mer plats ,gör dig hörd låt inte andra tysta dig. Och den rumpan kommer du ha hela livet så släpp det. Du är redan fantastisk. Ta plats på livets berg och dalbana och njut av turen.⁠

#sovättränaälskalev

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *